jag vill ge dig kaffe varje morgon

När Lina var här diskuterade vi sambolivet. Hon lever ganska stadigt tillsammans med sin karl i en trevlig lya, det närmsta jag kommit sambolivet med en kille är en vecka tillsammans på Kreta med J. men sättet som Lina berättade på, hur allt bara lät så himla mysigt och tryggt så kan jag konstatera att jag blev djupt avundssjuk. att bara få vara sin älskade nära hur mycket som helst. att få en morgonpuss, att laga en middag tillsammans och berätta om dagens bravader tillsammans. det är något jag går och drömmer om. visst okej, jag älskar att bo själv och att bara vara själv helt enkelt  - att det är Jag som bestämmer och ingen annan får lägga in en åsikt. men samtidigt så har jag svårt att säga nej till kärlek. jag har det. jag är dessutom lite nyfiken på hur jag skulle vara som en sambo (och då räknas det inte med elin eller Tesa eller ett kollektiv fullt av idioter). Men om jag skulle bli en bättre flickvän o.s.v. eller om jag skulle bli en mardröm, jag har ingen aning.
men jag blev så himla avundssjuk bara. det verkade så tryggt och romantiskt. det finns inte så mycket av de sorterna i mitt liv just nu, och jag saknar verkligen det.






wherever you are

jag får en klump i magen när jag tänker på dig. din förbaskade äckliga jävla mardröm. jag tror inte ens jag själv kan inse hur dåligt du får mig att må. du har skapat en jävla förvirring, en oro, ett svart moln som ligger brevid kudden varje gång jag vaknar. jag måste titta. måste ta reda på saker. i hate this shit.

Hämnden är fan bitterljuv!

Oh la.. Väckarklockan skrek för fulla fan klockan tio i åtta imorse. Jag svor lite och snozzade i ca 5 minuter (som också kan kännas som en evighet). Hursom, gick till sist upp, drog på mig mjukisar och gympadojor vidare till tvättstugan. Så var det någon jävel som hade tagit min maskin. Jag var där två minuter i åtta. Jävligt störigt, så jag stängde av och drog ned kläderna på golvet för det var fan min maskin!

väl när jag kom in igen (alltså hemma) tänkte jag att mina grannar skulle få lida lite. Klockan var runt halv nio och eftersom de spelar musik fram till tre på natten så tänkte jag att hämnden fan var här. Så jag drog på denna låt det högsta jag kunde:




I'm feeling rough, I'm feeling raw, I'm in the prime of my life.
Let's make some music, make some money, find some models for wives.
I'll move to Paris, shoot some heroin, and fuck with the stars.
You man the island and the cocaine and the elegant cars.

This is our decision, to live fast and die young.
We've got the vision, now let's have some fun.
Yeah, it's overwhelming, but what else can we do.
Get jobs in offices, and wake up for the morning commute.




<3<3



Hähä, hoppas de fick så de teg. Tittade på Everwood imorse också. Mys!

Nu ska jag dricka upp kaffet o le lite.