Vad är fin design?

När jag började läsa b-kursen i konstvetenskap diskuterade vi en del om hur design är viktigt.
Vad har design för roll i konsumtionen idag?
Är kopior ok?
Är det värt sitt pris? osv..
 
Jag älskar design och märken, men en viss typ av kopior är även okej också, kan jag tycka.
En väska som är gjort av äkta skinn med detaljer som osar design och kvalite, att äga något sådant är för mig en lyx i sig.
Inredning och väskor, där känns design riktigt intressant.
Jag har prylar som liknar original design och det känns ok även om jag innerst inne vet att det är "näst bäst".
Men har man inte råd att punga ut 800 spänn för en ljuslykta av Tom Dixon och kan hitta en liknande på Cervera för 149 spänn, då liknar det åtminstone lite lyx och det kan kännas ganska bra ibland. Sedan väljer jag vad jag vill lägga pengar på och inte. En ljuslykta - mja, nej, jag kommer ändå ha den framme i några månader för att sedan stoppa den i en låda, en handväska för 5000 - absolut. Jag kommer att använda den hela livet. Jag inbillar mig till viss del vad som är bra kvalité och inte.
 
I Sverige ska det gärna skrytas lite extra, de flesta "hemmen" idag som ständigt följer trender ser ju likadana ut. Samma ljusstakar från Svensk Tenn, "Dagg"vasen från samma märke, Le creusetgrytan (helst den orangea) ståendes i köket, barntapeten från Ferm Living, marmorbrickan från Hay, guldananasen och handdukar från Missoni osv osv.. Det visar väl någon slags pondus/status.
Likadant med kläder.
Visste ni t.ex. att Acnejeans görs i exakt samma fabrik som BikBoks jeans? Det är alltså samma tyg och tråd/maskin, det enda som skiljer dem åt är knapparna och den där lilla typlappen där bak som säger "jag har råd med jeans för 2000 kr".
 
Lagerhaus och Åhlens är exempel på butiker som erbjuder billiga kopior av riktig design och det är väl bra att det gynnar de som är intresserade av trender men inte har råd fullt ut.
Då och då köper jag själv därifrån, men jag tycker ju att det är mer roligt att ha något som verkligen är design. När det har ett namn. Det känns lite finare. Och jag gillar fina saker.
Tyvärr är jag väl väldigt typiskt svensk eftersom jag på något sätt behöver den där bekräftelsen. Jag skapar ofta stilleben som jag sedan lägger ut på instagram. Antagligen för att jag tycker att det är fint och vill dela med mig, men också för att visa det där "fina".
 
Michael bryr sig inte alls om design. Han skulle inte bry sig om hela hans garderob var full med H&M kläder eller om allt porslin var ifrån Ikea. Han förstår sig inte på när jag suktar efter t.ex. en tekopp som kostar 300 kr styck och jag är på jakt efter 4 st.
Michael är duktig på presenter och eftersom jag trånar efter fina saker blir det aldrig direkt svårt för honom att hitta på något till mig. Däremot så förstår han inte riktigt grejen.
Och det här tjafsar vi mycket om.
Typ om vi går tillsammans i butiker, han kollar på prislappen direkt medan jag tittar på form och kvalite typ. Inte för att han är Ica-Basicsnål. han är nog mer Ica-selection :D
Jag sparar hellre pengar till det finaste än han som istället blir skrytsam över att han köpt något riktigt billigt. Där är jag raka motsatsen. Eller nej, jag skryter inte om hur dyra saker jag köper eller äger, men jag kan erkänna att jag skyltar med det på t.ex. instagram osv.
Det beror väl också på att jag är intresserad av design. Inte Ica Basic.
Men när jag tänker på Svensk Tenn hetsen och Acnejeans, då kan jag tycka att det blir lite löjligt.
Man kan ju fråga sig om man köper dessa saker för sig själv eller för att det är till för enbart uppvisning.



Bryn



Kör denna på brynen nu och jag ger den 3 poäng av 5 möjliga. 
Jag gillar att färgen sitter hela dagen utan kladd eller glansighet, det jag inte gillar är att man får "måla" väldigt hårt med pennan för att det ska komma någon färg överhuvudtaget. Jag färgar mina bryn regelbundet men jag fyller ändå i lite extra varje dag. 
Jag skickade efter denna på eleven och den kostar 179kr. 

Stugdrömmar

Jag har alltid velat ha en stuga. En stuga för sommar och vinter. En stuga att spendera tid på och umgås med familjen. När jag var liten var jag alltid avundssjuk på de andra barnen som skulle iväg till sina "stugor".
I och för sig hade jag det inte så pjåkigt heller, mina föräldrar tog nämligen mig och min syster på resor istället för att sitta på samma plats. Och så kunde jag ju alltid vara hos mormor eller farmor och farfar när jag ville vara på landet.
Men jag hade verkligen velat erbjuda mina egna framtida barn en stuga.
En stuga i fjällen, utomlands, Småland, det spelar egentligen ingen roll.
Men jag tänkte mycket på det i helgen faktiskt. Mamma frågade mig om kvarglömda gamla leksaker hos mormor, och gamla möbler som pappa ska göra sig av med. Fasiken att man inte har ett torp eller liknande som man bara kan ställa in lite skit och göra det till vad det blir.
Jag gillar lite av det där lantliga och antika, men inte så mycket så det skulle ta över vårat boende. Men i en stuga, där kan det vara.
Högst upp på önskelista hade ju varit att ha en stuga utomlands där det är varmt om sommaren och snöigt om vintrarna, och då är det ju tur att jag är tillsammans med en swiss då hehe
Nämen, det vore underbart att ha ett ställe där nere någonstans, jag kan tänka mig Österrike också eftersom det på något sätt har börjat ligga mig varmt om hjärtat. Jag kan få dåligt samvete ibland att jag har "tagit" Michael från hans hemland, även om vi båda har bestämt oss för att bo här i Sverige så tycker jag ändå att det är viktigt att vi åker dit så mycket som vi kan. För han och hans familj skull och min också, för jag tycker ju alltid att det är trevligt att fara dit.
Tänk och fira jul i alperna och åka och hika där på somrarna. Underbart!
Andra grejer jag skulle göra vid stugan:
*sola topless
*dricka vin som är lokalproducerat - varje kväll och dag
*stänga av allt som har med internet och göra.
*läsa böcker
*laga mat
*påta i trädgården
*pyssla
*bada i poolen/sjön (heh)
*åka skidor (troooligt)
 
typ så.
Livets liv.